Där satt mor kanin
ack ve, ack ve
med händerna i kne
oroad och trött
ack ve, ack ve
hade svårt att le
ungen hennes var borta
ack ve, ack ve
han ville va i fre
tatt sin väska me
ack ve, ack ve
skulle hon få återse?
Sommaren gick, hösten kom
ack ve, ack ve
mor hade hört att ungen levt loppan
partajat sommaren igenom med igelkottan
men en da så banka de på dörrn
utanför stod ungen
ack ve, ack ve
kaninmor kunde le
ack le, ack le
härligt är att återses!