Det ligger som en slöja över allt,
över mig
nej en säckväv, tät och tung
en filt av sorg
Min kropp bär tyngder
sådana som några har när de springer
de är fästade vid mina anklar
vid mina handleder
Jag bär på grus i en sliten ryggsäck
den är för stor för mig och remmarna för långa
den hasar ner och försvårar mina steg
Trånga gränder ligger framför mig
smuts och aska i luften
min hals är torr och min röst är svag
men jag drömmer om vidsträckta fält
där solkysst gräs sträcker sig högt i den klara vinden
Jag vill dit
det är dit jag vill
lilla plankton 