Mormor

På gran och tallbarr satt droppar kvar så länge de förmådde
fjolårets barr låg under våra fötter
på stigen
hade vi gått många gånger förr
min mormor och jag
jag var liten
kanske sju
hon var gammal
kanske sjuttiosju
det doftade vått i luften
det prasslade intill
en fågel tittade på oss
mina stövlar var gula
hennes var blå
över det smala diket hoppade vi som vi alltid gjorde då
istället för att gå på spången
jag blev blöt
för det stänkte om plasket
himlen var grå
men i mitt sinne var den nog blå
och i mitt huvud nu
hör jag Alice Babs sjunga
om regntunga skyar från då

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s