Oberörd

Till synes oberörd, var hon
där hon satt
en air av lugn
men inombords ett tävlingslopp
en vild fors i hennes ådror
en brand som svedde allt
när hon kände hans blick
hans närhet

tillsynes oberörd, var han
där han satt och lekte med en penna
han såg hastigt ner i bordet
om hans blick hade stannat i hennes ansikte
öga mot öga
hade han dött av längtan

oberörd, tänkte hon
oberörd, tänkte han

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s