Till synes oberörd, var hon
där hon satt
en air av lugn
men inombords ett tävlingslopp
en vild fors i hennes ådror
en brand som svedde allt
när hon kände hans blick
hans närhet
tillsynes oberörd, var han
där han satt och lekte med en penna
han såg hastigt ner i bordet
om hans blick hade stannat i hennes ansikte
öga mot öga
hade han dött av längtan
oberörd, tänkte hon
oberörd, tänkte han